Bilar rostar trots rostskyddsgarantier!

Korrosionsinstitutet har utfört en undersökning avseende korrosionshärdigheten i hålrum och spalter på utsågade karossdelar från utvalda bilmodeller av årsmodell 1998-2001. Delar av Korrosionsinstitutets rapport 2005:3 presenteras här.

Sammanfattning

Korrosionshärdigheten i punktsvetsade spalter och plåtomvikningar för 25 av de i norden vanligaste bilmodellerna från 1998, 1999, 2000 och 2001 har studerats i en omfattande undersökning. Delar från dörrar, motorhuvar, bakluckor, bakskärmar och tröskellådor har sågats ut och undersökts med avseende på rostangrepp och ytbehandling. Genom att karossdelarna sågats ut och de punktsvetsade spalterna och plåtomvikningarna öppnats, kunde korrosions-angreppen upptäckas innan de blivit synliga från utsidan.

De undersökta delarna kommer från fler än 1000 krockskadade bilar från bildemonterings-anläggningar i Sverige och Danmark samt, i mindre utsträckning, från Finland och Norge. Projektets syfte var att utvärdera och jämföra risken för rostskador på nyare bilmodeller i avsikt att bestämma utvecklingen av korrosionsangreppen med tiden och utvärdera inverkan av design, metallisk ytbeläggning och rostskyddsmedelsbehandling.

De faktorer som har störst betydelse för att erhålla hög korrosionshärdighet vid tillverkning av bilkarossen är:

• Bra design för att i möjligaste mån undvika onödiga fogar och direkt insprut av fukt och vägsmuts i befintliga punktsvetsade spalter och plåtomvikningar.
• Metallisk ytbeläggning, en tjockare zinkbeläggning ger längre korrosionsskydd av stålplåten.
• ED-lack med god vidhäftning till metallytan och bra penetrationsförmåga in i spalter.
• Väl applicerat lim i plåtomvikningarna med god täckning av spaltytor som skyddar från inträngning av fukt och vägsmuts.
• Behandling med rostskyddsmedel i hålrum; medel som penetrerar och skyddar spaltytor som inte täckts av lim eller är tätade.

För bilägare som vill förbättra och förlänga bilens rostskydd rekommenderas regelbundet underhåll i form av tvättning samt att utföra en kompletterande rostskyddsbehandling. Behovet av en sådan behandling är störst för bilar som från fabrik saknar eller har en undermåligt utförd rostskyddsbehandling.

1.1 Undersökta karossdelar

Undersökta ytor utgjordes huvudsakligen av punktsvetsade spalter och plåtomvikningar, vilka erfarenhetsmässigt är de mest korrosionsutsatta detaljerna på en bil. Dessa är de mest korrosionsbenägna ställena beroende på att det är svårt att applicera ett bra rostskydd och att de kvarhåller fukt och vägsalt under långa perioder. De detaljer som undersöktes framgår av Figur 1 och består av spaltytor från:

• dörr
• motorhuv
• baklucka
• bakskärm/yttre hjulhus
• tröskellåda, fram resp. bak

Utsågade och inspekterade karossytor.

För att spaltytorna ska kunna undersökas måste de öppnas, vilket görs på objekt som sågats ut från respektive karossdel. Det vore ekonomiskt orealistiskt att göra detta på oskadade karossdelar, varför undersökningen utfördes på krockskadade fordon, erhållna från bildemonteringsanläggningar. Från varje bil sågades upp till sex detaljer ut beroende på hur krockskadad bilen var. Helt oskadade delar kunde normalt inte användas eftersom dessa kan säljas av

Figur 1. Utsågade och undersökta karossdetaljer.

Undersökningen utfördes på krockskadade fordon. På bildemonteringsanläggningar sågades upp till sex detaljer ut per fordon beroende på hur krockskadad bilen var. Vid utvärderingen öppnades och undersöktes plåtomvikningar och punktsvetsade fogar. Plåtomvikningarna på dörrar, motorhuvar och bakluckor visas i Figur 2. Yta A och yta B undersöktes var för sig.

Figur 2. Undersökta spaltytor i plåtomvikningar på dörr, motorhuv och baklucka.

1.5 Effekten av rostskyddsbehandling

Behandling med rostskyddsmedel är ett synnerligen viktigt komplement för att erhålla ett bra och långvarigt rostskydd hos bilkarossen. Olika typer av rostskyddsmedel används på bilar, men den typ av rostskyddsbehandling som studerats i denna undersökning är den så kallade hålrumsbehandlingen, där en tunn produkt används, och som penetrerar in i spalter som inte är täckta med lim eller tätade.

I studien av effekten av rostskyddsmedel på korrosionshärdigheten hos spaltytorna i tröskellådorna har samtliga undersökta ytor medtagits. Ytorna har indelats i tre grupper avseende graden av täckning med rostskyddsmedel: God täckning, delvis täckning och ingen täckning. Av resultaten som ges i Figur 45 framgår tydligt effekten av en bra behandling med rostskyddsmedel. Vid god täckning visade 92 % av de undersökta ytorna ingen rost och betydande rostangrepp fanns inte på någon av de totalt 78 inspekterade ytorna. Vid delvis täckning med rostskyddsmedel var 45 % av ytorna utan rost och hos 13 % konstaterades betydande rostangrepp. Vid ingen täckning av spaltytorna visade 17 % betydande rostangrepp och endast 37 % av ytorna var utan rost. Resultaten visar att för att erhålla ett gott korrosionsskydd i spalter är det viktigt att göra en bra behandling med rostskyddsmedel. Det är viktigt att behandlingen görs med tillräcklig mängd medel så att det tränger in ordentligt i de punktsvetsade fogarna och ger ett gott skydd åt spaltytorna. Exempel på tröskellådor med bra resp. dålig täckning av rostskyddsmedel visas i figur 40 och 42.

Figur45. Olika grad av rostangrepp på spaltytor med olika täckningsgrad av rostskyddsmedel i tröskellådorna. Sifforna inom parantes anger antal undersökta ytor.

Figur 40. Del av tröskellådan på en Mercedes E-class –99 med god design och bra behandling med rostskyddsmedel.

Figur 42. Del av tröskellåda på en Hyundai Accent –99 med dålig täckning av ED-lack och rostskyddsmedel i de punktsvetsade fogarna.

1.6 Medelbetyg av rostgrad samt rangordning av bilmodellerna

Ett medelbetyg av rostgrad för varje bilmodell och årsmodell har tagits fram. Vid beräkningen har hänsyn tagits till både graden av rostangrepp samt rostangreppens utbredning över ytan. Graden av rostangrepp har delats in i: Ingen eller obetydlig rost, ytliga rostangrepp utan djupare punktangrepp samt rostangrepp med tydliga djupare punktangrepp i basmetallen. Utbredningen av rostangreppen har indelats i: <1 %, 1 <10 %, 10-<50 % och > 50 % av ytan angripen. För att vikta omfattningen av rostangreppen har en skala 0–5 konstruerats, där 0 anger ingen eller obetydlig rost på < 1 % av ytan och 5 innebär kraftig korrosion med tydliga frätgropar på > 50 % av ytan,

Tabell 5. Rangordning och medelbetyg av rostgrad för bilmodeller av 1998/1999 års modeller.

Bilmodeller som på grund av för få undersökta fordon och ytor inte medtagits vidberäkning av medelbetyg av rostgrad: Mercedes A-class, Mercedes C-class

Tabell 6. Rangordning och medelbetyg av rostgrad för bilmodeller av 2000/2001 års modeller.

Bilmodeller som på grund av för få undersökta fordon och ytor inte medtagits vidberäkning av medelbetyg av rostgrad: Mazda 626, Mercedes A-class, Mercedes C-class, Nissan Primera